onsdag 28 november 2012

Jag ringer mina bröder

Stockholm en bilbomb, ett attentat, en terrorhandling men framförallt en stor rädsla för att inte vara normalsvensk, för sitt osvenska namn, för att kanske ses som förövare eller offer.
Jonas Hassan Khemiri har skrivit en monolog en kort roman, en historia som utspelar sig inne i Amors huvud.
Jag vet inte...texten är för sparsmakad. Kanske fungerar den från en scen, kanske fungerar den i en uppläsning men som berättelse att läsa är den inte självklar.

måndag 26 november 2012

Oktober i Fattigsverige

Att följa Susanna Alakoskis dagboksanteckningar gör en ödmjuk. Jag kan inte hitta ett bättre ord för min känsla när jag väl filtrerat den genom tårar, ilska och sorg. Jag har det så bra. Jag lever gott. Jag har så det räcker trots att jag inte gjort någon bostadskarriär och inte har så många pengar undanstoppade på banken. Hon skriver om fattigdomen, bristen på pengar, uteliggare och barns utsatthet. Hon varvar betraktelser från nutid med barndomens minnen, utdrag ur register och reflektioner kring vår tid. Det är bra. Det är gripande. Det är politiskt. Kanske varje politiker idag skulle läsa denna bok innan beslut fattas. Kanske någon skulle ske.

fredag 23 november 2012

Konsten att vara kvinna

Caitlin MoranJag har sett henne i intervjuer och tv soffor. Hon var rapp, häftig och med en vass tunga. Jag längtade efter hennes bok. Det kändes som det skulle bli en bra läsupplevelse.
Två kapitel in i boken ger jag upp.
Jag orkar inte flödet av ord. Det som kändes fantastiskt i intervjuerna blir oändligt tröttsamt när det är nedskrivet i en bok. Tanken att ta mig igenom alla sidor är övermäktig.

Detta borde skrivas i presens

Helle Helle har jag återkommit till. Hennes nya bok innehåller till viss del igenkänningsbara moment.
Dorte - en ung kvinna låter dagarna komma och gå. Det finns inte riktigt någon styrsel i hennes tillvaro. Hon hyr ett hus utanför Köpenhamn där hon hör tågen komma och gå. Hon ger sken av att plugga på universitetet men hon dagdriver, dagdrömmer och hennes liv är en väntan på något som ingen vet något om. Män kommer i hennes väg och hon håller tillgodo utan att egentligen göra val.
Boken är en blandning av tillbakablickar och nutid.
Det är ett språk där det mesta utelämnas. Det är detaljrikt samtidigt som Helle undviker att uttala det stora frågorna. Som läsare får jag själv läsa in känslor och skeenden. Jag gillar det men jag har ändå svårt att förstå vad det är som gör att jag dras in i denna relativt händelselösa berättelse. Men jag blir fångad och Dorte stannar i mitt minne.

Alltings början

Karoline Ramqvist: Alltings början
Ung flicka på väg mot kvinna söker sig fram i Stockholmnatten. Hon för bok över sina älskare.
Hon samlar erfarenheter. Hon söker mening. Hon längtar efter vuxenlivet. Dotter till en feminist fastnar hon i ett beroendet till en man. Hon kommer när han kallar. Han kallar när han tycker han behöver henne - sent om natten med omedelbar verkan.
Berättelsen snirklar sig fram under några år under 90 talets Sverige och Stockholm. Jag gillar den här berättelsen för att den lämnar spår som är oväntade. Det är mer än en berättelse om unga tjejers strävan mot självständighet. För mig blir det en bok som får mig att fundera över normer, värderingar, manligt, kvinnligt, relationer. Språket är återhållsamt vilket ger mig möjlighet att lägga till och dra ifrån. Jag uppskattar berättelser utan allt för stora känslomässiga utsvävningar